TJEEEEEEEEEEENA!
Legat inne 1 vecka och 5 dagar nu.. får inte åka hem förens nästa vecka .. men början på den iaf.. skönt nog!
Är så lyclig och glad just nu faktiskt! Skönt att han kan göra mig så glad..
Men va fan, pojkar? ;) änt dom mysiga såsäg!

Nu ska jag få massa besök! Farmor och farfar och min tremänning Emelie <3

20 November 2011

Kommer ihåg att det var en slaskig dag, kallt ute.
Det var den dagen som gällde att man har packat med
sig allting, att man hade huvudet på skafft.
Jag skulle checka in på sjukhuset dagen innan operation.
Jag kom dit 18.30 och fick min säng i en 5 manna sal.
Jag låg bara där och vänta och vänta, alldeles ensam..
Kommer ihåg att paniken var påväg att komma, kändes
som jag kommit helt fel.
Men hade kommit så rätt man kan! Efter ett litet tag fick jag
gå och duscha med speciell tvål osv. Den duschen kändes
oendlig, skön, underbar! tror den där tvålen gjorde susen!
Somnade rätt snabbt den kvällen fast jag trodde att jag och
natten skulle spendera tid tillsammans..

21 November 2011

Dagen jag har längtat efter SÅ länge var äntligen framme.
Dom väckte en vid 08.00 jag var 3:dje på schemat med op.
Så jag kunde ta det lugnt samtidigt som jag lunkade fram och
tillbaka i hallen här.
Fick duscha igen för säkerhetensskull.. Och den var lika skön
och underbar som den första! Så satt där ett extra tag för att
njuta av sista tiden.
Jag var klar omkring 10.00 och låg i min säng och smsade med
massa folk. Och hade två sms klara att skicka "nu är det dags, lavjo."
till mamma och pappa som jag skulle skicka när det var min tur.
Klockan 14.43 kommer 3 stycken sköterskor och säger att nu ska det
rullas ner till operation. Jag skickar iväg smsen och lägger mig tillrätta
i sängen och inväntar.. dom rulla ner mig till intensiven där jag fick ligga
en kvart men lovar er, den där kvarten kändes som 2-3 timmar MINST.
Kom en jätte snäll sköterska in och började snacka om mina tatueringar,
(för att lugna ner mig). Jag började berätta om allihopa och helt plötsligt
kom narkossköterskan in och fråga om jag var redo, men det var jag inte..
Jodå, klart jag var det.
Dom rulla in mig på operationsbordet och jag låg där som jesus.
Ut med armarna och ihop med benen. Fick massa syrgas sen kommer jag
inte ihåg så mycket mer. Förutom mina "sista" ord; "ska du ha dig en sup?"
5 timmar senare..
Vakna upp på uppvacket och gick upp på benen efter 14 min. Dom sa att jag
var något mirakel eller något som klarade att resa mig sådär snabbt. Men det var
ingen match för mig.
Var inte så jätte öm men klart man hade ont. Kl 20.13 fick jag komma upp till
avdelningen igen där alla sköterskor kom fram och fråga hur jag mådde osvosv.
Så otroligt söta och fina människor jobbar här så det är sjukt åt det.
Somnade av och vakna igen vid 02.23 på natten med världens smärta i axlar och
rygg. Innan dom börjar operera folk så fyller dom upp en med gas så man blir stor
och spänd runt buken, det blir tydligen enklare om man är "uppblåst".
Men fick så mycket morfin den natten att det gick över rätt fort.

22 November 2011

kommer inte ihåg så mycket av denna dag men fick åka hem den 23 November.
var hemma till 3 december.

4 December 2011
(kl 05.14)
vaknade av en smärta som inte går att beskriva. Spelade ingen roll om jag stod,
satt, låg, halv satt eller vad som helst. Hur jag än gjorde så var smärtan där ändå.
Jag hade turt den natten, Martina sov över hos mig. Och hon vakna av att jag skrek
som en dåre. Ringde pappa och bad han komma in och hjälpa mig. Han kom in och bad mig
ringa 1177 samtidigt. Martina fick ringa åt mig och dom kom med ambulans från Falun direkt.
När dom kom så fråga dom mig om saker och ting och jag berättade att jag gjorde en
operation de och de datumet osv. Dom gav mig väldigt mycket morfin för det vägra gå över
på 10 ml, så dom gav mig 22 ml tills jag kunde andas riktigt.
Väl framme på akuten så mötte pappa upp oss och fick ligga och vänta och dom tog massa
prover och åkte ner på röntgen och där fick dom fram att jag hade fått Läkage i magen.
Ni som inte vet vad lägake är;
Såret inuti magen har spruckit och det kommer ut blod m.m ut i buken vilket inte är bra.
men hade inget stort sår i buken sån tur var..

Dagarna gick och dagarna går, Sitter just nu med en laptop som min bror har lånat åt mig
som jag kan ha här uppe. Sitter i matsalen med mitt drop medans alla andra sitter och äter
lax och potatis med fint salladsbord. Snacka om lyx.
Men vad gör man inte för att bli bättre, har inte ätit på en vecka och en dag och har inte varit
ute på en vecka och en dag.
Har knappt kunnat sova på en vecka och en dag.
Jag mår inte bra. Men vem skulle göra det i detta läge. Jag vet inte riktigt när jag kommer hem.
Har ett drenage eller hur det stavas i magen som dom ska ändra lite på idag och se om det blir
bättre, vilket vi får hoppas på.
Har även ett intag på halsen där allt dropp går igenom.. Bilder kommer.. men här kan ni alla läsa om vad
jag gått igenom den senaste månaden.. Många som funderar och undrar, Men orkar inte hålla det hemligt
mer.

Jag har gjort en magsäcksoperation vid namn Gastrrisk bypass
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gastrisk_bypass
där kan man läsa om hur det går till osvosvosv..

Ha en fin jul och nyår allesammans! (:

Puss Nattie

Tjoooe!

Var ett tag sen jag skrev nu. Men har haft fullt upp med allting. Det sista jag skrev var;

"Ånger.Pinsamhet.Rädd.Nervös.Spyfärdig.Arg.Ledsen."

Och, jaa! Det var jag kan jag säga. Men allting flöt på som ingenting. Vakna upp Måndags natt efter själva operationen och hade så jävla ont i axlarna så jag trodde jag skulle dö eller något liknande. Vill INTE vara med om det igen. Hellre dör jag! Men fick så mycket Morfin så jag somnade om igen så gott så. Vakna upp dagen efter av att mamma och pappa var och hälsa på och vi myste och snacka om allting som hade hänt. Dom åkte hem efter ca 40 min för jag höll på att slockna av, så fick ännu mera morfin samt alvedon. Så allting släppte vid lunch tid. Och vid lunchen kom Carro, Mormor och Emilia. :) Moster, Mormor, kusin.. och hälsa på. Emilia såg mest rädd ut, vad jag kommer ihåg. Kommer faktiskt inte ihåg så mycket av alla besöken, för jag somnade jämt när någon kom. Var så trött. Dagen flöt på rätt så bra, och på slutet kom Klara, Martina, Linda och Alex och hälsa på. Det har jag kanske 1 minuts minne av .. :O kommer fan inte ihåg.. :(

Fick åka hem på Onsdagen och sov hos mamma och pappa i tre dagar. Sen fick jag flytta hem till mitt igen. Så jag och Martina har sovit hos varandra nu.. varannan dag hos henne och varannan dag hos mig. Jag har inte sovit själv på 5v nu tror jag.. men det är rätt najs att ha någon bredvid sig nu när allting är som det är..

 

Och vill passa på att säga -18kg! <3 har gått ner 18 kg... så otroligt skönt!

 

♥Jag är en stolt Moster!♥!♥